måndag 1 december 2008

0,1 procent

Jag skulle kunna sitta och smeka min gitarr hela dagen, hela natten, hela mitt liv - så fin är den.
Ännu hellre spela på den hela mitt liv, men då skulle jag antagligen få himlarns ont i mina sköra fingrar.

Påtala om skör, nu har jag kommit till den där perioden när man varje morgon, så fort man vaknar, börjar överväga om man verkligen ska orka palla sig ur sängen och gå på skolan eller inte, om man inte bara ska ligga kvar och sova en stund till. Helst hela dagen. Det är så enkelt gjort nuförtiden! Ring ett nummer, tala in namn och klass, sedan kan man sova hela dagen som man egentligen vill.
Men ack, sådant samvete man sedan får! Så ja, jag pallar mig upp ur sängen varje dag. Hittills har jag haft 0,1 % frånvaro från engelskan och jag tänkte inte överstiga det med så mycket mer fram till jul. Det blir kan bli tufft.

Jag måste passa på att smeka min gitarr lite till innan "Boston tea party" börjar, dvs. 50 minuter.


/fröken j.

Inga kommentarer: