Beslutsångest i tipp-topp

Jag vill inte skryta eller så, men jag har världens bästa mamma. Hon ska åka in om ett tag till stan, vilket fram och tillbaka är 10 mil, bara för att jag ska få en dräkt som jag tänkte ha ikväll. Jag lämnar det bara så och med att säga - jag älskar dig.

Förresten så är hon så söt för hon har lärt sig att logga in på msn och chatta med mig. Jag blir bara så lycklig! Lägg märke till "sömn-gubben" hon gjorde när hon skulle hjälpa mig med min psykosocialläxa.








En dräkt? Japp, jag ska nämligen på en föreningsfest ikväll jag, maskerad till och med. Helt oplanerat, helt galet. Men jag ska inte säga att jag ska, för jag vet inte än.. jag har sagt att jag ska men samtidigt är det så mycket som gör mig så himla osäker. Så nu den närmsta timmen ska jag ta mig en riktig funderar, grund och botten - ska jag eller ska jag inte? Det är fanimig frågan.
Det märks väl om jag bloggar om 5 timmar igen och skriver att jag är i Offerdal, som det brukar sluta när det gäller mig. Min obeskrivliga kärlek till mitt hem, Offerdal, brukar vara den faktorn som spelar över.
Men som jag brukar säga - Ma får si.

/fröken Johansson